ensamhet i pandemi

ensamheten kryper sig fram  i pandemin
genom  hålllen  i fönstret
jag ser siluetten av ett trä
och ser det första dödsoffret
massakern av ett hjärta
mitt i natten kan du höra skriket
av all smärta
en pärs '
men vad är värre
att vara olycklig eller aldrig varit kär ?