rullar ner till garnisonen
mitt ställe i solen
alla är glada i hattarna
och jag ramlar av rullstolen
när jag ser dig som ska ta hand om mig
jag dör , du ler
är det en vänskap som sker ?
du har de finaste ögon någonsin sett
jag bländas och får svårt att andas
vet inte längre om jag är i paradiset eller himlen ?
var jag inte nyss på väg där , är det så här det känns att vara kär ?
något sådant här kommer omkring och det är pretty rare
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar