mamma

ja låg i respiratorn 

kommer ihåg att du höll min hand

ja jag hörde en röst som gav mig tröst 

hur du sa till mig över ge mig 

inte , jag kommer ihåg att dina tårar 

vart mina styrketårar 

det ger mig kalla kårar 

när jag tänker på vilken bra moder 

du är , som har givit upp av ditt liv 

för att bära mig när jag inte kan

jag ser en ängel som förtjänar  allt 

hur kan en hand vara så varm 

hur kan jag fått  en sådan underbar famn 

när allt gick i knas , livet gick i kras 

du var där och stannade när alla gick 

tack gode gud att det är dig jag , fick 

förlåt för mina tonårs rebell 

stod ut med allt , tonårs gnäll 

du var den enda som förstod 

hur mycket det tog 

att leva med mina krämpor 

smärtor 

hur skulle jag leva utan dig 

men bättre frågan 

hur kan du leva utan mig ?