tisdag 18 maj 2021

själsvänner

 du drar av mig tröjan 
jag ser mig ganska 
naken här i blöjan 
vet du hur svårt det är 
vara vacker när du torkat mig om , baken
jag kommer ihåg pinsamt det var men ändå så jävla intimt 
du vet jag tynar bort , och du kommer överleva mig när jag går bort 
hjälper mig gå igen , hej mamma jag jag funnit mina själsvänner 
är det konstigt att jag känner mig mer hemma på ett ålderdomshems
än ute i livet för här vet jag int riktigt hur det där första klivet 
ja jag brukade ta livet på givet  nu tar jag inget - för givet 
du göt livet lite mer värt leva för , för folk som dessa är lite mer uppgivna 
för de blir isolerade från sällskapslivet , kamratskap och livet ute 
och jag blir fängslads i  min kropp . vilket är inget värdighet 
eller mänsklighet  , när rehab vill ta iväg ens el rullstol vilket  är praktisk 
det enda sett du kommer ut pga dina fötter . hallå . jag har fötter men bara för de syns betyder inte är funktionlla , och jag saknar alla på garnisonen för där var alla så jävla , snälla ... 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar